Frågor om semester

Semester – frågor och svar

Fråga:
Hur gör vi när den anställde inte vill ta semester? Han skyller på att han inte har tid, men vi tycker att han bara bygger upp en massa dagar som blir till en stor semesterbank. Har han rätt att
själv bestämma hur han vill göra?

Svar:
Det är arbetsgivaren som har ansvar för att minst 20 av de betalda semesterdagarna förläggs under juni till augusti om inte kollektivavtalet har andra regleringar. Det är hög tid att nu börja planera för huvudsemestern och då gäller det för arbetsgivaren att se till att alla planerar in sin semester under semesteråret. Av årets semesterdagar kan den anställde spara fem dagar eller det antal dagar som överstiger 20. Sparade semesterdagar får sparas under längst fem år, därefter ska de tas ut. Det är alltså arbetsgivarens skyldighet att administrera dessa rutiner och följa semesterlagens och/eller kollektiavtalets regler. Om den anställde inte vill ha semester, så måste ni som arbetsgivare ta ansvar för att minst 20 semesterdagar förläggs under semesteråret.

Fråga:
En anställd erbjöds förskottssemester med 20 dagar när han anställdes den 1 maj 2004 och han har utnyttjat 15 dagar. Vårt semesterår gäller mellan 1/4 till 31/3 året därpå. Nu har han sagt upp sig och slutar den 15 februari. Hur gör vi med semestern, ska han ha semesterersättning?

Svar:
Medarbetaren har varit anställd mellan tiden 1/5 2004 till den 15/2 2005, totalt 291 dagar. Det gör att han tjänat in 20 semesterdagar av vilka han redan använt 15 dagar. Han har därmed rätt att få semesterersättning för fem intjänade semesterdagar i sin slutlön.

Fråga:
Vi har sammanfallande intjänandeår och semesterår. En tjänsteman är föräldraledig sedan augusti 2004 och har vid årsskiftet varit ledig längre än de 120 semesterlönegrundande frånvarodagarna. Vad händer efter årsskiftet, blir det nya 120 dagar då?

Svar:
Den som är föräldraledig får endast tillgodoräkna sig 120 dagar som semesterlönegrundande frånvaro beräknat under hela ledighetsperioden. Det innebär att den fortsatta föräldraledigheten efter årsskiftet inte blir semesterlönegrundande.

Fråga:
I början av maj 2004 anställde vi en ny medarbetare på vår försäljningsavdelning. Den anställde erbjöds 20 dagars förskottssemester och han tog ut samtliga dagar under juli. Under hösten har vi haft en mycket dålig orderingång och vi riskerar att behöva säga upp ett antal personer på grund av arbetsbrist. Nu till min fråga – vad händer med förskottssemestern?

Svar:
När man skriver ett avtal om förskottssemester brukar det ofta finnas en text: ”Om anställningen upphör på grund av egen begäran inom fem år kommer utbetald förskottssemester att avräknas mot innestående semesterersättning och lön”. Blir den anställde tvungen att lämna sin tjänst på grund av arbetsbrist, vilket kan bli fallet i den nämnda situationen, så gör arbetsgivaren däremot inget avdrag för förskottssemester. Fråga:En anställd har arbetat 50 procent i veckan uppdelat på fyra dagar i veckan. Vi har 30 dagars semester och då har jag räknat ut att det blir 24 nettosemesterdagar. Från och med april kommer hon att jobba 62,5 procent eller 25 timmar i veckan uppdelat på fem dagar i veckan. Hur många semesterdagar ska hon då ha? Vi har sammanfallande intjänandeår och semesterår.

Svar:

Den anställda kvinnan förändrar sin arbetstid genom att både utöka sin arbetstid och genom att förlägga arbetstiden på arbetsveckans alla dagar. Det innebär att hennes semesterdagar ökar till 30 från och med april månad eftersom du inte räknar nettosemesterdagar. Då hon inte tagit ut några dagar hittills har hon rätt till 30 semesterdagar totalt under 2004. Semesterlönen höjs också eftersom hon utökat sin tjänst. Du får räkna om till en genomsnittlig sysselsättningsgrad på helårsbasis och därmed ta hänsyn till att hon under de första tre månaderna arbetade 50 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden blir 59 procent. 91 dgr x 50% + 275 dgr x 62,5% / 366 = 0,59

Fråga:
Försäkringskassan betalar ju ut olika former av ersättning som till exempel sjukpenning, rehabiliteringsersättning och aktivitetsersättning. Påverkar ersättningsformen på något sätt den semesterlönegrundande frånvaron?

Svar:
Nej, det är inte ersättningsformen utan tiden för sjukperioden som påverkar den semesterlönegrundande frånvaron. Det är alltså sammanlagt 180 dagar under ett intjänandeår som är semesterlönegrundande avseende sjukfrånvaro.

Fråga:
Får en anställd som varit deltidssjukskriven kortare semester? Vi har innevarande kalenderår som semesterår och en anställd var deltidssjuk hela förra året.

Svar:
Nej, den anställde som är deltidssjukskriven har rätt till samma antal semesterdagar som annars, men ersättningsnivån blir lägre enligt sjuklönelagen. Det finns emellertid kollektivavtal där ersättningsnivån inte sänks. Lagen innebär att den anställde under de första 180 dagarna tjänar in full semesterlön, men under de resterande 185 dagarna beräknas semesterlönen till 50 procent. På årsbasis ger detta följande genomsnittliga sysselsättningsgrad: 180 dgr x 100% + 185 dgr x 50% / 365 = 74,66 = utj. 75 %

Vid deltidssjukskrivning gäller inte tvåårsgränsen för semesterlönegrundande frånvaro, som däremot är aktuell för den som är heltidssjukskriven.

Fråga:
En kollektivanställd har fem semesterdagar sparade sedan 1998. Måste han ta ut semestern innan 31 mars? Om det inte går, kan vi ersätta dagarna och betala ut dem eller ”fryser dom inne”?

Svar:
Semesterlagstiftningen är till för att stödja den anställdes behov av vila och återhämtning under ett arbetsår. Som arbetsgivare har man skyldighet att se till att den anställde får denna möjlighet och ska därmed förlägga semesterdagarna utifrån dessa grundkrav. Fyra av semesterveckorna ska förläggas sammanhängande under huvudsemestern som infaller under perioden juni till augusti. Som arbetstagare har man också en skyldighet att ta ut minst 20 dagar per år, resterande får sparas under längst fem år. Det är mycket viktigt att alla parter uppfyller sina skyldigheter. Finns det skäl för att betalda dagar inte har kunnat tas ut under aktuell tid, bör arbetsgivare och arbetstagare kunna finna en praktisk lösning som accepteras av båda parter.

Fråga:
Hur gör jag när en anställd inte vill ta ut semester?

Svar:
Semesterlagens regler syftar till att den anställde har rätt till vila och återhämtning. Arbetsgivaren har skyldighet att erbjuda fyra veckors sammanhängande ledighet under huvudsemester-perioden som är under juni till augusti. Detta är en rättighet för den anställde, som dessutom har en skyldighet. Denna skyldighet innebär att man ska ta ut 20 semesterdagar under ett semesterår. Resterande dagar därutöver har man rätt att spara under högst fem år. Kommer man inte överens om förläggningen av semestern är det arbetsgivaren som slutligen bestämmer när semesterdagarna ska tas ut. Betalda semesterdagar ska alltså tas ut i ledighet, medan den anställde har rätt att avstå obetalda semesterdagar.

Fråga:
Hur många semesterdagar har en anställd privat tjänsteman som arbetar 50 procent under fyra dagar? Övriga anställda som arbetar heltid har 30 dagars semester. Räknar man om semestertillägget på 50 procent?

Svar:
Deltidsanställda som inte arbetar varje dag, så kallat intermittent deltid, brukar få sina semesterdagar omräknade till nettosemesterdagar. Vid uttag av semester beräknas då frånvaron avseende de dagar den anställde skulle ha arbetat. I detta fallet innebär det 24 nettosemesterdagar. Uträkning: Semestertillägget beräknas på den faktiska månadslönen gånger antalet betalda semesterdagar, i detta fallet för 30 dagars semester.

Fråga:
Vi har haft en vikarie anställd under sex månader och hennes anställning upphör i samband med årsskiftet. Har hon rätt till semesterlön?

Svar:
Semesterlagen innehåller regler om anställdas semesterförmåner. Dessa ska tillämpas om ni inte har ett kollektivavtal som innehåller avvikande villkor. Semesterlön är den lön som betalas ut till den anställde under semesterledigheten. Eftersom vikarien inte tagit ut någon semesterledighet, så är det istället semesterersättningen som gäller. Denna ersättning ska betalas ut i samband med att hon lämnar sin tjänst, dock senast en månad efter anställningens upphörande. Semesterersättningen utgör 12 procent av den lön vikarien har tjänat in under sin anställningstid. Om ni är anslutna till ett kollektivavtal kan det finnas avvikelser i beräkningen.

Fråga:
Kan semesterersättningen ingå i lönen för en vikarie?

Svar:
Semesterlagen är en tvingande lagstiftning och det innebär att man inte får avtala om sämre villkor än vad lagen medger. Enligt semesterlagen är det inte tillåtet att inkludera semesterersättningen i lönen om visstidsanställningen varar längre än tre månader. Observera att kollektivavtal kan ha andra regler.

Fråga:
Är sjukbidraget på halvtid som en anställd får från Försäkringskassan semesterlönegrundande?

Svar:
Denna fråga besvarade vi i LöneAktuellt nr 3/2003, men svaret kräver ett förtydligande. Enligt kollektivavtalet för privattjänstemän ändras sysselsättningsgraden vid semesterberäkning för den anställde som har halvt sjukbidrag, i de fall 180 sjukdagar redan är förbrukade. Vid vanlig deltidssjukskrivning för nämnda tjänstemän ändras inte tjänstgöringsgraden. Kontrollera era kollektiv-avtal eftersom de finns olika anpassningar beroende på kollektivavtalsområde. Sjukbidrag har ändrat benämning till sjukersättning från och med årsskiftet.

Fråga:
Enligt semesterlagen kan man spara de semesterdagar som överstiger 20 dagar. Men hur värderar man semesterdagarna när den anställde både har bytt tjänst med bättre betalt och dessutom arbetar färre timmar än tidigare?

Svar:
Man ska betala samma lön för de sparade semesterdagarna som man gör med årets semesterdagar. Semesterlönen beräknas på den lön som utbetalats under intjänandeåret närmast före det semesterår den sparade dagen tas ut. Det innebär att dagarna blivit mer värda för den anställde. Däremot tar man hänsyn till den sysselsättningsgrad som gällde vid intjänandet av semesterdagarna.Fråga: En anställd hos oss har varit sjukskriven sedan december och återkom till arbetet i mitten av maj. Han vill ta ut årets 25 semesterdagar i pengar. Är vi skyldiga att se till att han tar ut 20 dagars semester eller kan vi betala ut semesterdagarna i pengar?

Svar:
Arbetsgivaren har ansvar för att förlägga årets semester för sina anställda. Av de 25 semesterdagarna har den anställde rätt att få ut en sammanhängande ledighetsperiod av minst fyra veckor under perioden juni till augusti. Arbetsgivaren och den enskilde kan komma överens om att förlägga dagarna vid ett annat tillfälle än vid huvudsemestern, men semesterdagarna kan inte bytas mot pengar.

Fråga:
Har en provanställd ”kollektivare” rätt till 25 obetalda semesterdagar om han började den 19 maj?

Svar:
Nej, den provanställde medarbetaren har endast rätt till fem obetalda semesterdagar under innevarande semesterår utifrån semesterlagens regler. Det går naturligtvis att komma överens om förskottssemester, men mer tveksamt om anställningen inte kommer att förlängas efter provperioden. Det är viktigt att man redan vid anställningstillfället tydliggör vad som ska gälla för den anställde under huvudsemestern.

Fråga:
Är sjukbidrag på halvtid som en anställd får från Försäkringskassan semesterlönegrundande?

Svar:
Nej, sjukbidraget betraktas som att den anställde har förändrat sin tjänstgöringsgrad med 50 procent och därmed är den tiden inte semesterlönegrundande.

Fråga:
Hur länge måste en anställd vara tillbaka på sitt arbete efter en sjukfrånvaro för att en ny tvåårsperiod skall börja gälla?

Svar:
Sjukfrånvaro är semesterlönegrundande 180 kalenderdagar under intjänandeåret. Sjukfrånvaron är sedan semesterlönegrundande högst två år utöver insjuknandeåret. Det krävs att den anställde varit tillbaka i tjänst minst 14 dagar för att en ny tvåårsperiod ska börja gälla.

Fråga:
Vad gäller avseende den femte semesterveckan och rätten att spara denna?

Svar:
Den anställde ska meddela sin arbetsgivare senast vid semesterförläggningen av årets semester om han eller hon vill spara den femte semesterveckan. De sparade semesterdagarna ska tas ut inom fem år från det semesterår de sparades. Den anställde kan inte spara fem dagar, och dessutom ta ut fem sparade dagar från tidigare år, under samma semesterår.

Fråga:
En anställd kommer att ta ut semester under pågående deltidssjukskrivning. Vad händer då med semesterdagar respektive sjukfrånvaro?

Svar:
När en deltidssjukskriven tar semesterledigt så räknas varje semesterdag som en hel dags ledighet. Det betyder att man under denna semesterdag inte gör något sjukavdrag.

Fråga:
Vi håller på att planera inför sommarens semester och räknar fram antalet semesterdagar. En anställd började hos oss i september förra året, hur många semesterdagar har han rätt till? Vi är inte anslutna till något kollektivavtal.

Svar:
Enligt semesterlagen är intjänandeåret året innan semesteråret. Årets semesterdagar har därmed inarbetats under perioden 1 april 2002 till 31 mars 2003. Från den 1 september 2002 till den 31 mars 2003 har medarbetaren varit anställd 212 dagar. Antalet betalda semesterdagar blir 15, men den anställde har rätt att ta ut 25 dagar, varav de resterande blir obetalda dagar om ni inte väljer att erbjuda dem som förskottssemester.

Uträkning: 212/365 x 25 (sem.rätt) = 14,52 = 15 sem. dgr

Fråga:
Intjänande år och semesterår sammanfaller hos oss. Vi har en anställd som kommer att börja den 1 mars i år. Hur många dagar får han semester i sommar? Han har 25 dagars semester per år.

Svar:
Han får 21 dagar betald semester i sommar, dessutom fyra obetalda semesterdagar.

Uträkning: Mars – december
= 306 dagar/365 x 25 = 20,96 = 21 semesterdagar

Fråga:
Vi har en anställd som arbetar deltid med 50 procent förlagt till hela arbetsdagar. Hon arbetar två dagar ena veckan och tre dagar andra veckan. Hur beräknar vi hennes semester, hon har 25 semesterdagar per år?

Svar:
Ni kan välja att antingen beräkna netto- eller bruttosemester för den anställde som betraktas som intermittent deltidsanställd. Metoderna skiljer sig åt på följande sätt.

Nettosemester
50 % av 25 semesterdagar = 12.5 dagar, vilket ger 13 semesterdagar
Använder ni modellen med nettosemester rapporteras semester endast de dagar den anställde skulle ha arbetat.

Bruttosemester
Om den anställde har 25 dagars semester, alltså lika många dagar som en heltidsanställd, då ska även arbetsfria dagar rapporteras som semester under en semesterperiod.

Exempel: Den anställde tar semester en vecka. Hon skulle ha arbetat dag 1-3 och de övriga dagarna skulle varit hennes lediga dagar. Vid semesterrapporteringen anges 5 uttagna semesterdagar. Använder man sig av bruttosemester kan problem uppkomma när den anställde tar ut enstaka dagar.

Semesterkvot
Det finns även en annan metod, där man istället räknar fram en semesterkvot för varje semesterdag. Den intermittent deltidsanställde har även här 25 dagars semester och rapporterar endast semester på arbetsdagar. Varje uttagen semesterdag har istället ett högre värde enligt en semesterkvot. I det aktuella fallet skulle semesterkvoten vara 2,00 för varje uttagen semesterdag. Så här räknas semsterkvoten ut:

Semesterrätt/(Deltidsprocent x semesterrätt) Exemplet: 50% x (25/25) = 2,00

Fråga:
Hur gör jag med semesterlönen för en anställd som blivit sjuk under sin semester. Han har ringt och meddelat att han vill ta sin semester vid ett annat tillfälle och jag har inte hunnit betala ut semesterlönen.

Svar:
Har du inte hunnit att betala ut semesterlönen så väntar du att utbetala den tills den anställde tar ut sin ersättningssemester. Om den anställde däremot inte meddelar att han vill ta ut ersättningssemester, så kan både semesterlön och sjukpenning utbetalas för samma period. Men då kommer ingen ersättningssemester att bli aktuell.

Fråga:
I juli anställde vi en chaufför som började sin anställning den 1 september. Han vill ta 14 dagars semester i januari och hävdar att han har rätt till detta enligt semesterlagen. Är detta rätt?

Svar:
Nej, den anställde har endast rätt till fem obetalda semesterdagar. Påbörjas anställningen mellan den 1 september och 31 mars så har den anställde endast rätt till fem obetalda semesterdagar. Det är datumet för tillträdandet av tjänsten som reglerar antalet dagar, det har ingen betydelse när man gjorde överenskommelsen.

Fråga:
En anställd har av olika skäl inte kunnat ta ut sin semester under sommarmånaderna. Han vill spara 20 dagar till nästa år, då han vill ta en långsemester. Har han rätt att göra på detta sätt?

Svar:
Nej, enligt semesterlagen så har den anställde endast rätt att spara de betalda semesterdagar som överstiger 20 dagar. Eftersom den anställde i detta fallet har 30 dagars semester kan han spara 10 av dessa dagar till efterföljande semesterår.

Fråga:
Är det tillåtet att förlägga semester under uppsägningstiden? Vi har sagt upp tio medarbetare på grund av arbetsbrist och deras anställningar kommer successivt att avslutas under hösten.

Svar:
Semesterledigheten får inte förläggas till uppsägningstiden utan arbetstagarens medgivande. Det räcker alltså inte med ett fackligt samtycke. Semesterlagen har en skyddsregel i detta avseende, den anställde ska kunna ta med sig sina semesterpengar in i en ny anställning. Skälet till detta är att man i allmänhet inte får betald semesterledighet det första året. Det är viktigt att hålla isär följande situationer: Har uppsägningen skett innan semesterledigheten lagts ut, då måste arbetsgivaren få den anställdes medgivande för att kunna lägga ut semestern under uppsägningstiden. Om uppsägningen gjorts efter utlagd semester, då är det den anställde som själv måste upphäva semestern annars ligger den utlagda semestern fast. Skyddsreglerna i semesterlagen gäller under de sex första månaderna av uppsägningstiden.

Fråga:
Vi har en tjänsteman som varit långtidssjukskriven en längre tid. Under hur lång tid är sjukfrånvaron semesterlönegrundande?

Svar:
Enligt semesterlagen är sjukdom semesterlönegrundande under maximalt 180 dagar per år. Är det en arbetsskada, så är sjukfrånvaron helt semesterlönegrundande. All sjukfrånvaro, oavsett arbetsskada eller annan sjukfrånvaro, är semestergrundande i högst två hela intjänandeår om sjukfrånvaron pågått utan längre avbrott än 14 dagar i följd.

Fråga:
Våra arbetsledare har 28 dagars semester. Vad gäller avseende deras rätt att spara semesterdagar? Hur länge får man spara dagarna?

Svar:
Den anställde kan i detta fallet spara 8 av sina semesterdagar, om det inte står något annat i kollektivavtalet. Semesterlagen anger att om en anställd under ett semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar, så har man rätt att spara överskjutande dagar till senare år. Sparade semesterdagar ska tas ut inom fem år från utgången av det semesterår då de sparades.

Fråga:
I april anställde vi en vikarie under sex månader. Under juli kommer vi att ha semesterstängt under tre veckor. Ska vi erbjuda semester till vikarien?

Svar:
Det är viktigt att vid anställningstillfället informera om att man har semesterstängt, så att den anställde får en möjlighet att ta ställning till detta. Har man inte löst frågan vid anställningstillfället får man försöka komma överens ändå. Det finns avtalsområden där man kommer överens med lön men det kan också vara olika beroende på intjänandeår av semester. Sammanfaller intjänandeår och semesterår har den nyanställde rätt till semesterledighet med lön. Om den anställde inte vill utnyttja obetald semester och arbetsgivaren inte har något arbete att erbjuda har den anställde rätt till lön under den aktuella tiden.

Fråga:
Hur räknar man ut antalet betalda semesterdagar? Vi har en anställd som började den 1 september 2001 och vi använder oss inte av förskottssemester.

Svar:
Intjänandeåret är året innan semesteråret. Årets semesterdagar har därmed inarbetats under perioden 1 april 2001 till 31 mars 2002. Från den 1 september 2001 till den 31 mars 2002 har den anställde arbetat 212 dagar. Antalet betalda semesterdagar blir 15, men den anställde har rätt att ta ut 25 dagar varav de resterande blir obetalda.

Uträkning:
212365 x 25 (sem. rätt) = 14,52 = 15 sem. dagar

Fråga:
Vi har sagt upp en anställd på grund av arbetsbrist. Är det rätt att man inte får göra avdrag för förskottssemester?

Svar:
Förskottssemester kan räknas av mot semesterersättning när en anställd lämnar sin anställning. Detta gäller emellertid inte när den anställde sägs upp på grund av arbetsbrist.

Fråga:
Vi har hört talas om att det pågår en diskussion om ”timsemester” eller semester del av dag. Är det något som redan införts?

Svar:
Semesterlagen syftar till att ge arbetstagare rätt till vila och rekreation. Lagen räknar därför semestern i hela dagar. Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas), överlämnade i september ett delbetänkande där just timsemestern togs upp till diskussion. Frågan är komplex och kommittén valde vid den tidpunkten att inte lägga fram något förslag utan gör detta i juni 2002.

Fråga:
Vi tillämpar förskottssemester för nyanställda som inte tjänat in full semester under intjänandeåret. Vi är inte överens om ifall den anställde kan spara dessa dagar till ett annat år. Vad gäller?

Svar:
Enligt semesterlagstiftningen så är det endast intjänade semesterdagar som kan sparas till ett annat år. Förskottssemester ska tas ut under aktuellt semesterår och kan därmed inte sparas.

Fråga:
En fackrepresentant har gått en grundläggande utbildning under hösten. Är denna ledigheten semesterlönegrundande?

Svar:
Ja, studieledigheten för facklig utbildning är semesterlönegrundande i 180 dagar under intjänandeåret.

Fråga:
Hur beräknar man semesterledighet för en anställd som har varierande arbetstid varje dag? Vissa dagar arbetar hon fyra timmar och andra dagar åtta timmar per dag.

Svar:
Varje ledig dag betraktas som en hel semesterdag oavsett hur många timmar den anställde i vanliga fall skulle ha arbetat.

Fråga:
En anställd har minskat sin tjänstgöringsgrad från heltid till 75 procent. Denna förändring gjordes i maj. Påverkar detta tjänstemannens lön under semestertillfället i år?

Svar:
Ja, den förändrade tjänstgöringsgraden gör att tjänstemannens månadslön ska räknas om vid semestertillfället, eftersom tjänstgöringsgraden var högre vid intjänandetillfället. Detta kan göras genom ett lönetillägg som betalas ut vid varje semesterdag med 4,6 procent av skillnaden mellan den nuvarande månadslönen och månadslönen omräknad till en heltidslön. Dessutom ska semestertillägget på 0,8 procent beräknas på heltidslönen.

Fråga:
Vilket är det rätta sättet att betala lön under semestern? Alla betraktas som tjänstemän och har månadslön. Vi har inget kollektivavtal på vårt företag.

Svar:
Det finns olika sätt att använda sig av, lag och avtal har något annorlunda uppbyggnad. Semesterlagen anger att semesterunderlaget (jfr semesterlagen) x 12 procent dividerat med antalet semesterdagar utgör semesterlön per betald semesterdag.

I kollektivavtal för tjänstemän inom den privata sektorn använder man sig istället av att utbetala ordinarie månadslön som semesterlön. Eftersom semesterlön, beräknad enligt semesterlagen, blir något högre än ordinarie lön, utbetalas dessutom ett semestertillägg. Tillägget utgör 0,8 procent av den aktuella månadslönen för varje betald semesterdag.

Fråga:
En anställd har sagt upp sig och slutar den 1 augusti. Hon har sparat en semestervecka per år under de senaste fyra åren. Ska semesterersättningen beräknas efter den lön hon hade respektive år för de sparade dagarna?

Svar:
Nej, semesterersättningen beräknas alltid på aktuell lön enligt semesterlagens regler. Detta gäller oavsett om det handlar om sparade semesterdagar eller årets intjänade semesterdagar.

Fråga:
Går det att ta ut halva semesterdagar? En av våra anställda har många innestående dagar och tänkte ta ut halva dagar eftersom vi har mycket att göra innan sommaren.

Svar:
Nej, enligt semesterlagen finns endast hela semesterdagar.

Fråga:
Hur länge kan en anställd vara sjukskriven och räkna tiden som semesterlönekvalificerad? Den anställde har en godkänd arbetsskada.

Svar:
När sjukfrånvaron beror på en arbetsskada är alla frånvarodagar semesterlönegrundande. Har sjukfrånvaron varat oavbrutet i två hela semesterår så upphör denna rätt.

Fråga:
Vi har betalt ut avgångsvederlag till en anställd och i avtalet skrev vi att ”inga ytterligare krav om ersättning kan ställas på företaget”. Innebär detta att även semesterersättningen ingår i avgångsvederlaget?

Svar:
Det har visat sig genom ett rättsfall att det inte räcker att skriva som ni har gjort. Om ni anser att semesterersättningen ska ingå i avgångsvederlaget så ska ni tydligt ange det i avtalstexten. I annat fall så ska semester- ersättning utbetalas.

Fråga:
Våra anställda har 26 dagars semester. Hur många dagar får sparas?

Svar:
Semesterlagen anger att samtliga dagar utöver 20 dagar kan sparas om inte kollektivavtalet anger något annat. Enligt semesterlagen kan alltså de anställda inom ert företag spara sex dagar av årets semesterdagar.

Fråga:
En anställd blev sjukskriven under sin semester. Har han rätt att tillgodogöra sig dessa semesterdagar vid annat tillfälle?

Svar:
En anställd som blir sjuk under semestern, har rätt att slippa räkna dessa dagar som semester. Denna regel gäller både betalda och obetalda semesterdagar. Han ska omedelbart, eller senast när han kommer tillbaka från semestern/sjukledigheten anmäla att han vill slippa räkna de aktuella dagarna som semesterdagar.

Fråga:
Kan en arbetsgivare förlägga den anställdes semester till uppsägningstiden?

Svar:
Semesterledighet får inte förläggas till uppsägningstid utan den anställdes medgivande. Regeln gäller oavsett om uppsägningen sker från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida och gäller såväl betalda som obetalda dagar.

Fråga:
En av våra anställda har sagt upp sig efter ett års anställning. Vi tillämpar förskottssemester, kan vi kvitta den mot innestående lön?Svar: Enligt semesterlagen kan du endast kvitta förskottssemester mot innestående semesterersättning. Kvittning mot lön kan du endast göra om det finns ett separat avtal om detta förfaringssätt.

Fråga:
På vår arbetsplats brukar vi ofta arbeta fram till lunch dagen innan vissa större helger. Det innebär att vi inarbetat resten av arbetsdagen. Om en anställd tar semester under en sådan dag, innebär det att vi endast ska räkna en halv semesterdag? Svar: Enligt semesterlagen går det inte att ta ut en halv semesterdag, varje dag räknas som en semesterdag oavsett hur många timmar det gäller. Studera kollektivavtalet som kan tillåta halva semesterdagar, det går naturligtvis också att träffa individuella överenskommelser om halva semesterdagar, men huvudregeln säger nej till halva semesterdagar.

Fråga:
Cheferna i vårt företag har ingen övertidsersättning, men har istället kompenserats med 30 dagars semester. Hur många av dessa dagar kan sparas?

Svar:
Enligt semesterlagen måste minst 20 semesterdagar tas ut varje år. Det innebär att de aktuella personerna kan spara 10 av sina 30 semesterdagar för uttag ett annat år.

Fråga:
Ska traktamentesersättning ingå i underlaget när man beräknar semesterlön?

Svar:
Nej, varken förmåner eller kostnads- ersättningar skall ingå i underlaget. Detta gäller oavsett om förmånen/ersättningen är skattepliktig.

Fråga:
Vi håller på att planera semesterförläggningen på vår arbetsplats. Finns det några tvingande skäl till att semestern ska ligga i juli?

Svar:
Semesterlagen anger att arbetstagaren har rätt till en semesterledighet på fem veckor. Fyra av dessa veckor ska kunna tas ut i en sammanhängande ledighetsperiod under juni-augusti. Detta gäller om inte annat har avtalats enskilt eller kollektivt. Huvudsemestern får också förläggas till annan tid än juni-augusti om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan handla om viktiga samhällsintressen, som till exempel sjukvård, kommunikationer och annan samhällsservice.

Fråga:
Jag har diskuterat innebörden av ”semesterår” med en kollega, men vi har olika synpunkter på detta. Vad är det som gäller?

Svar:
Enligt semesterlagen så finns det en huvudregel som anger att semesteråret gäller från och med den 1 april till och med den 31 mars påföljande år. Intjänandeåret är motsvarande tid närmast före ett semesterår. Det står fritt att avtala om annan förläggning av semester- och intjänandeåret än enligt semesterlagens regler, under förutsättning att det inte ger sämre förmåner för den anställde.

Fråga:
En deltidsanställd arbetar fyra dagar i veckan. Hur ska antalet semesterdagar beräknas?

Svar:
På tjänstemannasidan finns avtal om omräkning av bruttosemesterdagar till nettosemesterdagar för deltidsanställda som inte arbetar varje dag i veckan.

Beräkningen görs enligt följande:

Antal arbetsdagar per vecka / 5 x antal bruttosemesterdagar. Som exempel kan nämnas att fyra arbetsdagar per vecka ger 20 nettosemesterdagar.

Fråga:
En anställd har varit ledig från sitt arbete för vård av nära anhörig. Är denna ledighet semesterlönegrundande?

Svar:
Ja, till viss del beroende på hur lång ledigheten är. Totalt 45 dagars ledighet under ett intjänandeår blir semesterlönegrundande.

Fråga:
En av våra anställdas barn skadades under semestern och den anställde tog ut tillfällig föräldrapenning. Har den anställde rätt till nya semesterdagar?

Svar:
Ja, den anställde har rätt till ersättningssemester. Enligt semesterlagen gäller detta all form av semesterlönegrundande frånvaro. I SemL § 17 kan du läsa mer om vilken typ av frånvaro som är semesterlönegrundande.

Fråga:
Vi har en anställd som frågat om han kan byta innestående semester mot kontant ersättning. Han tycker att företaget behöver hans tid och han själv behöver pengarna. Vad är det som gäller?

Svar:
Enligt semesterlagens regler så får arbetsgivaren inte byta semesterledighet mot pengar. Arbetsgivaren har en skyldighet att se till att den anställde tar ut betalda semesterdagar under semesteråret. Däremot kan den anställde spara de semesterdagar som utgår utöver 20 semesterdagar.

Fråga:
En av våra anställda har sagt upp sin anställning. Vi omfattas av PTK-avtalet och han har en längre tids anställning i företaget. Hur ska semesterersättningen räknas ut?

Svar:
Inom det aktuella avtalsområdet beräknas semesterersättningen per betald semesterdag som inte tagits ut när anställningen upphör. Ersättningen uppgår till 5,4 procent av den aktuella månadslönen per innestående betald semesterdag. Det särskilda semestertillägget på 0,8 procent är då inkluderat. Kom även ihåg om det finns något semesterförskott att reglera.

Fråga:
Tjänar en anställd in semester under sjukfrånvaro?

Svar:
Ja, men det är maximalt 180 dagar per intjänandeår som är semesterlönegrundande sjukfrånvaro enligt semesterlagen. Vid arbetsskada gäller inte denna begränsning med 180 sjukdagar.

Fråga:
En heltidsanställd tjänsteman är långtidssjukskriven på deltid under ett helt år. Under andra halvan av året tar han ut semesterdagar utan att bryta sjukskrivningen. Hur ska man ersätta de uttagna semesterdagarna? Kollektivvtalet innebär att semesterår och intjänandeår sammanfaller.

Svar:
Under de första 180 dagarna intjänar den anställde semester som om han arbetat heltid. Resterande dagar under året värderas i enlighet med deltidstjänstgöringen. Detta innebär att han ska kompenseras för mellanskillnaden i samband med uttagande av semester. Om man inte kan utgå från att den anställde kommer att vara deltidssjukskriven resten av året, kan man istället välja att göra en avräkning vid årets slut.

Fråga:
Får en nyanställning villkoras med krav på uttag av obetald semester i samband med semesterstängning?

Svar:
Nej. En nyanställd har rätt att avstå från obetalda semesterdagar. Arbetsdomstolen har i ett fall konstaterat att en överenskommelse om uttag av obetald semester under semesterstängning är ogiltig, om den ingår som ett villkor för anställningen.

Fråga:
Hur beräknas antalet semesterdagar vid nyanställning under pågående semesterår?

Svar:
Semesterlagens grundregel om rätt till 25 semesterdagar innefattar både betalda och obetalda semesterdagar. Börjar en anställning under tiden 1 april till 31 augusti har arbetstagaren rätt till 25 obetalda semesterdagar under det aktuella semesteråret, som varar till och med den 31 mars. Den som anställs den 1 september eller senare har rätt till fem obetalda semesterdagar under det aktuella semesteråret. Observera att det finns avtal på arbetsmarknaden som hanterar frågan annorlunda.

Fråga:
Har den anställde fler dagar som semesterlönegrundande sjukfrånvaro om han varit sjukskriven på grund av en arbetsskada?

Svar:
Ja, det finns en skillnad på vanlig sjukfrånvaro och sjukfrånvaro på grund av arbetsskada. Maximalt 180 sjukdagar per intjänandeår är semesterlönegrundande enligt semesterlagen. Men vid arbetsskada gäller inte denna begränsning, utan frånvarodagarna betraktas som om personen varit i arbete. Oavbruten sjukfrånvaro i två år bryter regeln om semesterlönegrundande sjukfrånvaro, oavsett vilken typ av sjukfrånvaro som avses.

Fråga:
Vi har nyanställt en person på ett tremånaders vikariat. Har den anställde rätt till semesterledighet?

Svar:
Om anställningen varar i högst tre månader har den anställde inte rätt till semesterledighet. Däremot har man rätt till semesterersättning, som utgör 12% på den utbetalda lönen. Det är tillåtet att träffa avtal som innebär att semesterersättningen ingår i lönen.

Fråga:
Jag har hört att det är tillåtet att låta semesterersättningen ingå i lönen vid kortare anställning. Finns det någon tidsmässig gräns för dessa korta anställningar?

Svar:
Semesterlagen är en tvingande lagstiftning och det innebär att man inte kan avtala om sämre villkor än vad lagen säger med den anställde. Enligt semesterlagen är det bara tillåtet att låta semesterersättningen ingå i lönen när någon anställs på kortare tid än tre månader och denna person arbetar högst 60 timmar under denna period.

Semester eller dröm